Oooh!
TV-spel!
TV-spel har jag spelat sen jag var runt 10 och vi fick ett PS1.
Det tyckte jag var awesome. Jag spelade mycket formel 1, 40 Winks och James Bond.
Sen fick vi ett PS2, men det spelade jag sådär mycket på, tills jag tog över det helt när min bröder tröttnade(?), i alla fall, jag tror de la ner mer tid på dataspel, då spelade jag TV-spel istället. Spelade här ganska mycket samma spel, men även en del andra. Kan bara inte komma ihåg vilka just nu...
Nu försöker jag att spela så mycket jag kan. Dock blir det inte så mycket som jag vill. För tillfället spelar jag Final Fantasy 12, men jag ska nog köpa 10:an och sen Okami också, de är ganska roliga. Har också kommit halvvägs i spelet som bygger på TV-serien Alias. Men jag har flera ospelade spel i hyllan som det senaste Alone in the Dark spelet, som inte alls är lika bra som 4an (The New Nightmare).
TV-spel är ett ypperligt sätt (precis om böcker och film) att tänka på något helt annat, man kan inte riktigt tappa koncentrationen, för då dör man, och då blir man grinig (eller, jag blir i alla fall).
Men TV-spel skiljer sig ändå på det sättet att ofta kan man få olika öden genom att ta olika beslut, eller bete sig på olika sätt, eller så känns det åtminstone så. Man kan undvika att göra vissa saker, eller göra extra uppdrag och bli belönad.
TV-spel är nog det som gör att timmarna går fortast för mig. Läsa och film i all ära, men jag har aldrig riktigt koll på tiden när jag spelar TV-spel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar