fredag 27 november 2009

Kallas det missbruk?

Vissa dagar undrar man varför man ens går ur sängen.
Man vet redan hur det kommer att sluta, hur det kommer att gå och hur man när man kommer hem på kvällen hur man kommer ha kört in i väggen och bryt ihop och gråta i hallen en halvtimme...
Vad det beror på kan man ju fråga sig... Om man kunde isolera känslan som finns inne i en och veta varifrån den kommer så kanske livet hade varit lättare...

Dåligt humör, lätt att få psykbryt på småsaker, överdriven på alla sätt som finns, blir lätt besatt av saker... Ja listan kan göras lång av saker som inte hjälper till i livet...
Det enda man kan göra är att hoppas på att man hittar vänner som orkar leva med en sån människa...

Man kämpar och man jobbar och blir helt slut...
Och slut är det på så många fler ställen..
Suget efter alkohol och mat är värre än någonsin...
Att köra ihop två matlådor i en...
Nej, helt slut blir det...
Det finns ingen hejd, inget stopp, ingen måtta, ingenting..
Är man onormal eller är det, det där som kallas missbruk?

Perioder med mycket och lite, vissa dagar när ångesten tar över och det inte går att stå emot längre...
Mer och mer, men aldrig lagomt...

Endera åt ena eller andra hållet... Ena dagen hålögd som en fågelskrämma och andra dagen tjock i ansiktet som en boll...

Kan man inte få vara normal nångång...
Jag antar nu att det är det som man kallar missbruk... ett matmissbruk... Inte mer speciellt än nån annans, men det känns så eftersom man själv är mitt i det...

Finns inte en chans att sluta äta om inte maten är slut på tallriken ena veckan, medans veckan som kommer så finns det ingen alls...
Men vad ska man då säga att jag är? Hetsätare eller har anorexiafasoner... En mix av båda?
Jag föredrar att säga varken det ena eller det andra...
Jag skulle säga att det helt enkelt beror på vilket humör jag är på... Dagsformen, veckoformen..

Ångest...
Ångest...

Kan det likställas med andra missbruk, av alkohol eller droger?
Jag har inget svar på det, det tror jag att ni själva får avgöra...

Deet enda jag vet är att imorgon kommer jag gå igenom samma procedur som så många andra mornar.. Som så många mornar som komma skall...
Kommer det någonsin "vara bra"? Kommer man nånsin ha ett normalt förhållande till alkohol, mat och träning? Kommer man sluta nojja nån dag?

Kommer det att lösa sig i slutändan den här gången?

Plasma gettin bigger, Jesus gettin smaller.
Spill a cup of coffee, make a million dollars.
Cousins caught a buzz with an aerosol can.
If the shoe dont fit, the fits gonna hit the shan.

Thats us, Thats right
Gotta love this American ride.
Both ends of the ozone burnin.
Funny how the world keeps turnin.

"Toby Keith"

söndag 15 november 2009

Draaacula!

Ska bara börja med en fråga...
Såg på dokumentären om MMA som gick på Uppdrag Granskning och det låter som att föräldrar och så inte vill att barn ska slå skite ur varandra...
Nånsin hört talas om domare?

Men det va inte den frågan jag hade först... Utan..

Är det så mycket bättre att kidsen spelar hockey/fotboll/handboll/innebandy eller nån annan sport med prestation krav där dom börjar sålla redan vid 12- år ålder om kidsen är bra eller inte?
Hur mycket bättre är det mentalt att säga till en 12 årig kille att "du är för sopig för att spela" eller en tjej som tränar gymnastik och får höra att dom inte duger?
Det verkar ju myyyyyycket bättre *är ironisk*

Men jag antar att man inte kan göra så mycket åt det...
Nu till dagens ämne... DRACULA!

URS OCH FY OCH MASSA FULA ORD SÄGER JAG BARA!

Är så jävla trött på boken och har bara kommit halvvägs... Ska göra en jämförelse mellan den och en valfri Dracula film och se vad som skiljer sig åt och så. Nej urs säger jag igen, flera gånger om!
Vill verkligen inte ha något mer med den att göra nu.
Kan ingen skriva min uppsats? Schnäääälla!

Jaja, har väll några timmar på tåg imorgon igen så man kanske kommer igenom den, fast det beror väll lite på när man kommer i säng om det blir att snooza på tåget imorgon. Är lite grining dock att jag inte kommer in på min sida på KAU, vill ju se så jag verkligen har två föreläsningar imorgon, annars blir jag än grinigare, inte för att det spelar någon roll.. Kan inte åka senare ändå...

Nech.. Nu blir det nog natta i alla fall... Trodde det här skulle bli ett långt inlägg men tydligen inte...

Natti <3

lördag 14 november 2009

Sjukt!

Sitter och ser på Dana The 8 year old anorectic...

FY FAN VA SJUKT!

Det om nått är ju orsaken till att man ska utbilda sig till det man ska och inte till filmvetare...
EN åttaåring som räknar kalorier, som vet precis hur mycket hon ska äta för att rasa i vikt.. Hon vägde ju för fasen bara 3 stones! (=19 kilo).
Det är ju nästan så man gråter...
När ska folk ta sitt ansvar och se till att sånt här inte händer mer?
Jag anser inte att barnens föräldrar är dåliga förebilder, för det är inte alla, och man kan inte skylla allt på omvärlden ex kändisar och annat som syns mycket i pressen utan det man ska skylla på är de som påstår att man mår bättre om man är smal, vare sej det är kompisar, föräldrar, kändisar eller nån annan så har dom FEL!
Men i dagens samhälle så är man så snabb på att dömma och bestämma att så här är det och det är den eller dens fel istället för att gå till botten med vad problemet egentligen är och börja därifrån.

Jag talar av egen erfarenhet med att det behöver egentligen inte alls vara någon stor händelse eller p.g.a någon skådespelerska eller nått annat som man får anorexia.
När jag själv var påväg ner i träsket med anorexia så hade jag under flera år varit väldigt överviktig (ca 30 kilo för mycket) men det var inte orsaken till att jag började svälta mig själv.
Orsaken var mer en depression som startade p.g.a att jag blev skadad och inte kunde träna så mycket som jag ville (överdrev inte tränandet då men gick på idrottsgymnasium och tränade nog mer än en "normal" gymnasieelev, men åt fortfarande mycket) men efter det så började jag få svårt att sova på kvällarna p.g.a nattmaror, jag orkade inte med skolan, jag orkade knappt med att gå ur sängen utan satt mest hemma vid datorn eller hos en kompis.
Den depressionen var orsaken till att jag började svälta mig själv... Inte för att jag ville bli smal eller att jag var stressad eller nått annat utan för att jag helt enkelt inte orkade med att äta...
Sen hade man kompisar och så runt omkring sig som märkte att något var fel och man fick hjälp, även om man fortfarande har efterdyningar i att man fått mjölkmage och inte tål laktos, man kan heller inte med fet mat så som nötter, för mycket choklad eller alldeles för söt mat eller stark mat, då det gör att man får extremt ont i magen.
Att man i samma veva träffade en kille som man inledde ett förhållande med som bara spädde på depressionen gjorde att det hela tog betydligt längre tid än vad man velat hjälpte ju inte (inte för att man nånsin hörde av honom att man inte dugde eller att man inte va smal nog utan det som var jobbigt där var av annan karaktär). Och det hela gjorde att man började skära sig som ett rop på hjälp. Men efter nästan 3 år av depressioner, blivit bedragen minst en gång, en ätstörning och två misslyckade försök att ta sitt liv....

Ja, då fick det helt enkelt vara nog, då accepterade man hjälpen som fanns....
Man blev trött på att alltid va hungrig men inte fick äta, även om man inte alltid resonerade så, man var trött på att ständigt va arg på omgivningen och inte en vidare trevlig människa, man va trött på att alltid frysa, på att alltid va utstirrad eller på nått annat vis inte välkommen, fast det var kanske det man försökte att bli...

Nu när man fått ordning på maten, tagit bort fisken och blivit helvegetarian, börjat äta havre och laktosfria produkter och ser upp med mycket fet mat och snabbmat eller mat med mycket kryddor så mår man betydligt bättre. Jag klarade nästan allt på egen hand, utan att man behövde åka till läkare och liknande...
Så när jag läste Decembergatans hungriga andra kändes det mer som ett dråpslag... Har gått in på det mer i ett annat blogginlägg, men för mej kändes det mer som att den berättar nästan för barn hur dom ska göra för att få ätstörningar.

Men det är inte förrän man blir frisk som man märker skadan det gjort... Har ingen cirkulation i händer (som jag en gång förfrusit redan) och fötter (sover med ullsockor på även på sommaren), som tidigare, kan inte äta vad jag vill, och heller inte fått helt ordning på ämnesomsättningen igen (men det gå frammåt), har lätt för att om man inte är försktig ramla ner i depressioner igen speciellt då man misslyckas med något, även små saker eller vid PMS...

Därför gör det mej ledsen att se att anorexian inte börjar att klinga av, utan att den rasar mer och mer...

onsdag 11 november 2009

Ja, då blir det snart natta då.
Ha precis jobbat mig igenom en komprimering av delar av marknadsföringen. Ska se om jag hinner och fixa till endel till vid frukosten imorgon... Annars blir det matteboken som ska med som tåglektyr imorgon.

Ska fan klara det där jäkla omprovet nu.
Gick ju riktigt bra på biologin i dag tyckte jag. Var dock svårt att veta hur utförlig man skulle va då jag har blivit van lite mer redovisande svar på högskolenivå nu. Men det hoppas jag blir bra i alla fall.
Klockan är 11... Jag borde ha vart i säng för typ en timme sen.. Men har i alla fall allting packat så jag slipper springa omkring imorgon och leta saker...

Sitter och väntar på helgen seriöst!!! Fan va trött jag är på pendlandet nu! Ujj! Inte för att jag inte har något att göra på tåget, och jag har ofta 3 effektiva timmar under de dagar som jag åker ner... Eller så får jag snooza lite så att jag kan va effektiv sen... Men urs vad jag avskr tåg...
Ska nästan bli gött att försöka få körkortet snart! Vill seriöst ha det!!!

Grymt pass på aikidon idag också! När vi bara var tre stycken så körde vi igenom endel av dom fallövningarna som vi hade gjort på Jorma lägret den 24:e oktober och sen lite kali! Fy fasen va roligt!!!
Har i alla fall fått iväg papprena till försökringskassan så man kanske kan få nån hundralapp extra i månaden som bostadsbidrag. Det skulle ju inte va helt fel egentligen... Kanske det till och med går runt rent ekonomiskt, eller i alla fall gör det lite bättre...

Nä nu blir det till att gå och lägga sig!
Natti <3

måndag 9 november 2009

Till alla serieintresserade

Jamen visst!

Då har man äntligen fått en ny datasladd då! Woho!
Men inte så mycket att säga egentligen... Har Karlstad upphöjt i 4 de flesta veckor fram till den 18:e December sen blir det "lov" fram till i Januari från Karlstad åkandet. Ska bli gött och åka hem och åka lite snowboard igen i jul och nyår, även om jag inte köper en n så kanske den gamla pallar en halv säsong till, men ny står på inköpslista i alla fall....

What you see is what you get... Anyhow... Ny bild från serien som jag jobbar på nu...
Är dock inte klar på länge men i lördags natt när jag satt och kolla på delar av extra materialet till en av Pirates of The Carribbean filmerna så renritade jag ett par sidor i alla fall, men så fort jag stötte på problem på en så gav jag mej... Kanske ska ta med till Karlstad imorgon och rita på?
Eller så får jag helt enkelt lära mej sjöars ekosystem, för det måste jag ju kunna på onsdag. Är lite nervös för det provet, men har ju i princip nöpluggat och memorerat en halv jävla biologibok Så går det inte så får jag se biologin som min överman helt enkelt.

Men men, nu blir det dusch och sen upp tidigt som satan och iväg till gymmet!

tisdag 3 november 2009


Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 hp och är sammansatt av kurser i omvårdnad 97,5 hp, biomedicin
30 hp, klinisk medicin
37,5 hp samt psykologi 7,5 hp (se bilaga,
översikt av programmets kursstruktur).
Dessutom ingår en valbar kurs omfattande 7,5
hp.
Kursen skall vara relevant för utbildningsprogrammet. Denna bedömning görs av
programledaren.

Så står det när man kollar utbildningsplanen på sjuksköterska. Då känns det ju perfekt att kanske läsa 7,5 hp extra med psykologi.

Ja, det här betyder att jag nog börjar läsa direkt till sjuksköterska nästa höst om jag kommer in. Men då måste jag klara biologin nu i vår! Vilket jag inte tror kommer vara alldeles för svårt. Sitter i sånna fall och håller tummarna för att jag tar mej in i höst, annars blir det att läsa upp betygen på komvux, vilket jag inte just nu känner som att det skulle vara vidare roligt.

– Omvårdnad, 1-30 hp1 (A-nivå)
– Omvårdnadsteorier, diagnostik och dokumentation 7,5 hp (B-nivå)
– Klinisk omvårdnad II, 15 hp (B-nivå)
– Omvårdnadsforskningens teori och metod II, 7,5 hp (B-nivå)
– Omvårdnadsforskningens teori och metod III, examensarbete, 15 hp (C-nivå)
– Klinisk omvårdnad IV, 7,5 hp (C-nivå)
– Omvårdnad, Vårdorganisation och ledarskap, 15 hp (C-nivå)
– Biomedicin, 1-30 hp (A-nivå)
– Sjukdomslära med farmakologi I, 6 hp (B-nivå)
– Läkemedelsräkning 1,5 hp (B-nivå)
– Sjukdomslära med farmakologi II, 7,5 hp (B-nivå)
– Sjukdomslära med farmakologi III, 15 hp (B-nivå)
– Sjukdomslära med farmakologi IV, 7,5 hp (B-nivå)
– Hälsopsykologi 7,5 hp (A-nivå)
– Valbar, för programmet relevant, kurs omfattande 7,5 hp2

Ojda, det bli endel läsande i sånna fall... Men som det ser ut nu är det tydligen en hel del 7,5 poängs kurser.

Ska nog kanske ta och söka några av kurserna som behövs redan i vår. Men i sånna fall måste jag kolla upp om jag behöver biologin först.

Men nu har jag i alla fall fått tag på schemat och så så jag vet vad jag ska söka för extra kurser till hösten. I värsta fall får jag läsa där deltid samtidigt som jag läser upp vissa betyg på komvux som sagt.


Sitter precis och kollar på schemat för resten av den här veckan och säger bara URSS!!! Vill inte!!!
Men på torsdag börjar animerings kursen i alla fall... Sen är mitt år av kurser som bara är ploj över... Även om jag har endel som jag vill läsa sen enbart för att det är hobby.

Men nu blir det att rå-plugga till biologi provet som jag ska göra... Umm få see *bläddrar i kalender för att hitta en ledig dag* Onsdagen den 11 November ser bra ut!
Ska nog mejla lärarn om det nu... Annars måndagen den 9...

Se yazz!

söndag 1 november 2009

Då börjas det igen då...

Ja men visst... Då var de här två veckorna med ledighet över då. Och med tanke på hur mycket jag har framför mej fram till nyår... Jag kommer sakna dom oerhört. Men men, den som lever får se.

Sitter nu med den ny inköpta "Batman - The Dark Knight Returns" och vet att jag inte får läsa den förrän läxorna är klara. Blä!!
Känner också att det krampar i fingrarna att börja rita och måla igen, men jag måste fortfarande klara biologiprovet, omtentan och omprovet i matte. Darn it!
Fast å ena sidan... När jag är klar med utbildningen så kommer jag ju att tjäna pengar och kan köpa hur mycket serier och ritsaker som jag vill!

P.S nya bilder upplagda på http://sanna-b.deviantart.com

Den bilden här ritade jag när jag satt och tittade på träningen i Sunne i våras. Fasen vad jag har aikidoabstinens nu då! I vanliga fall brukar jag ju träna måndag, onsadag, torsdag och fredag men nu går det tre dagar mellan aikidon under helgen och det är pest på riktigt!!
Vill ju träna!!!
Men jag har i alla fall som mål att kunna träna i alla fall ett vapenpass på nyårslägret om jag kommer dit i januari.
Det enda som det egentligen stör är ju att jag inte får gradera för att det är vapen med på graderingarna, men men, det får man väll leva med... Graderna är ju inte det viktigaste.
Får dock se hur det går med Malmö lägret... Måste övertyga min mor om att jag behöver låna lite pengar och jag får inte göra av med ett öre mer än nödvändigt innan dess!
Darn it! Det blir alltså makaroner för hela slanten då. Ska nog låna en sådär...50 spänn av morsan och köpa pasta för. Det tror jag kommer att behövas. Sen så kan man ju alltid dricka te för att fylla ut magen!

Har i alla fall varit på gymmet idag.
10 min uppvärmning på löpbandet
35 minuter styrka, hela kroppen
15 min på step-maskinen eller vad det heter
20 min bröst sim
Känns ganska bra ändå. Ska dit igen på tisdag... Tror dock att jag behöver öka dosen lite grann, kanske en gång till i veckan som jag lägger ner lite tid på styrkan.

Just nu kör jag tisdagar 20 min kondition 15 min valfri kroppsdel och sen simmar jag ett tag, sen på fredagar kör jag nästan bara kondition och då 25-30 min på valfri maskin och sen ner i bassängen ett tag medans på söndagar när man är lite mer ensam så kan man köra igenom hela kroppen betydligt hårdare. Men som sagt. Man kanske ska lägga in nått extra pass när man hinner, men det kommer ju dock att bli väldigt sporadiskt. Och då ska man tänka på att jag hjälper till med aikidobarn träning 1 timme på måndagar sen tränar 1½ timme själv, tränar 1½ aikido på onsdagar och torsdagar också. Måste dock komma igång med yoga igen runt nyår. För jag börjar att känna mej bra stel även om jag är noga med stretching.

Men nu är det tillbaka till biologin som gäller, och man kanske ska sätta på en Depp film till... Bara för att det är ren kärlek <3