tisdag 31 maj 2011

The glowing poetry of a madman


It is really life, when one has to hide his tears.

When one can never tell what is truly wrong.

The darkness, with the bright moon light.
A sudden fear of what is coming.

When one haven't slept in days, when one is on the brink of breaking down.
When only darkness is to be found, where light and laughter should be.

What if there is nothing more to life?
What if everything and nothing will never change, nor to the better, nor to the worse?

When a heart is beating.
The life runs trough you, even though it is not seen.
Maybe tears work the same.
They run, even though they are not seen, but still vital to life.

ok, amen - Nina Solomin


Boken handlar om journalisten Nina Solomin, som försöker sig på att ta sig in i den chassidiska tillhörigheten i Williamsburg, NY. Chassidierna är en grupp ultraortodoxa judar som av någon outgrundlig anledning väljer att bosätta sig mitt i New York. 


Nina Solomin beskriver den chassidiska kulturen, både från sitt eget utifrån perspektiv, men också med intervjuer med strikta chassidiska kvinnor och män, och mer skeptiska chassidier. 


Vad jag får känslan av är att de chassidier som hon talar med, som håller sig till de strika reglerna, och undviker den sekulära världen är, som så många andra religiösa fanatiker, mycket trångsynta. Det syns tydligt i att alla försöker övertala henne om att hon bör bli religiös, gifta sig, kommer med förslag på giftasdugliga pojkar, och tvingar henne att rätta sig efter dem, annars vägrar de att prata med henne mer. Hon pratar också med en chassidisk man, som delar de synpunkterna, och som anser att mycket av det som man anser vara korrekt och lag inom den chassidiska gruppen, är felaktigt, och att man i det moderna samhället bör att försöka passa in.

Men hon pratar också med många kvinnor som inte verkar att bry sig om de stränga regler som finns, utan verkar tycka att det är okay, för de kommer att få sin frälsning efter döden, och jag anser att om man nu har intalat sig att man är lycklig på det viset, så kanske man är det, det är bara oförståeligt för mig som person att det skulle vara så.

De otaliga regler och lagar som chassidierna lever efter känns nästan overkliga, och jag skulle tro att om man nu skulle besöka Williamsburg (nu skrev Solomin i och för sig boken efter att hon hade bott där mellan 1996-1998, och läget kan vara annorlund nu, 13 år senare) så skulle det kännas som man vandrade rakt in i Jerusalem, så som det såg ut för många, många år sedan.

Jag tycker att Solomin har skrivit boken bra i och med att hon just tagit med synpunkter från så många olika:
  • Judar, födda till judar
  • Konverterade judar
  • Skeptiska chassidier
  • Kvinnor och män inom olika ställningar i samhället.
Samtidigt som man får hennes synpunkter och hennes skeptis så får man någon sorts förklaring från någon mer insatt, och man får inte känslan av att hon har gått in för att skriva en bok kritisk mot chassidierna.

Rekommenderar boken om man är intresserad av religion, och judendom. Dock inget jag skulle läst bara för skojsskull. Den ger en populärvetenskaplig insikt i chassidiernas samhälle, och jag anser inte att man kräver stor kännedom om judendomen från början för att förstå boken, men det kanske är att föredra. Eftersom att det inte är en facklitterär bok så får man dock vara försiktig med att inte ta allt som står skrivet i boken som sant, mest för att man gärna får den ortodoxa bilden av det hela, och det kan förskönas, eller vara teorier som författaren har, men som inte är helt riktigt.


måndag 30 maj 2011

Good question!

#22 - Varför jag hatar min hakama, men ändå älskar den.

Var jag hög när jag skrev ihop den här listan eller?!
Vad fan är det för ett jävla ämne nu då?

För den som inte vet vad en hakama är är det en sorts kjoliknande byxa som bara av samurajerna under feodaltiden i Japan. 
Man bar den utanpå gin, och jag har läst att den ofta användes som ridbyxa.
Den är mycket vid, med ett sorts mjukare "skydd" för korsryggen som heter koshita(?) och långa snören som den knyts fast med. Kvinnors ser lite annorlunda ut och används annorlunda.

Foto: Anders Wahlberg @ läger med Lasse Andersson i Linköping Februari 2010

Så, varför har då JAG en?
Jo, för jag tränar budo, då precis, Aikido, som är en japansk budoart, som fokuserar på att använda motstånderarens kraft emot denna själv. 

Men nu, nog om aikido. Hakaman var det jag skulle fokusera på. 

Hatar den?
Ja. Min är för lång, och jag vågar inte sy upp den eller tvätta den (då blir bara snörena ÄNNU kortare) och jag har inte råd att köpa en ny. Som sagt, snörena är alldeles för korta och jag letar efter extra snöre att få sy på!
I och för sig, nu på sistone har jag vant mig vid att den är lite extra lång, men jag har också märkt att den inte är optimal att springa i ändå.
Sen har den en förmåga att kana ner på mig hela tiden, och sätta sig under gi-bältet, vilket jag inte är helt nöjd med. Nu till helgen när vi ska på läger så ska jag faktiskt fusk-sätta fast den så att jag kan fokusera på att träna, och inte dra rätt hakaman. Det är en sak när det är 1½ timmes pass tre dagar i veckan, snarare än 16 st på 4 dagar!

Foto: Nidia Törner @ Göteborgs Aikido Klubb
Sommar 2010

Om det nu är så mycket krångel med den. Varför älskar jag den då?
Hmm, jag tror faktiskt jag älskar min hakama hela tiden förutom när jag tränar...
Den är ganska mysig att svassa omkring i, den fladdrar så härligt, och jag tycker den ser fin ut, även om jag tror större delen av mina veck inte alls finns kvar längre. Det har jag inte tänkt på, men eftersom att jag inte viker den, och heller aldrig tänker lägga ner tid på att lära mig att göra det, så spelar det mindre roll känner jag...
Hade jag inte sett ut som en gök så hade jag nog faktiskt köpt på mig flera stycken och haft på mig hela tiden. Jag har faktiskt haft den på mig hemma då och då. Mest för fladdrandets skull i och för sig!

Foto: Robin Månsson @ Intensivvecka hos Lasse Andersson Augusti 2010
Tränar kontringstekniker

söndag 29 maj 2011

Stickade "animestrumpor" i tennisutförande

Har precis stickat klart ett par så kallade animestrumpor.

Namnet har de fått eftersom att de liknar den sortens strumpor som animeflickor ofta brukar har till sina skoluniformer, som är lite nerhasade.
De är stickade med garnet Molly, ett akrylgarn, och strumpstickor 3,5.


De är stickade i vitt och mörkgrön (den färgen, som knappt syns på bilderna, är helt fantastiskt fin).

Finns ett intresse kan jag lägga upp mönstret. 

fredag 27 maj 2011

Vårat rättssamhälle 2.0



Det är ju tydligen skillnad på barnpornografi och barnpornografi huruvida det är japanske eller europieskt. Skrev ett inlägg om Simon Lundström  här om dagen om hur man hade dömt honom för barnpornografibrott, p.g.a att han hade manga böcker hemma som tydligen hade (enligt åklagaren) barnpornografiskt innehåll. (http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1475275/Den-dubbelt-domde.html)


Att vårt rättssystem är upp fuckat, det vet vi redan, men det är när man läser sånt här: http://www.aftonbladet.se/kultur/article13065863.ab som man börjar att funderar på HUR jävla uppfuckat det egentligen är. (Tack CeeCee för länken)

Det är alltså inte okay att ha japanska mangaböcker hemma, där åldern är lite diffus, men man får gärna köpa på sig en fransk bok med uttalat barnpornografiskt innehåll och både prostitution och barnprostitution och incest...

Av vilken orsak då undrar jag? Är det för att den är fransk och franskt är kultur, och våran kultur, medans det japanska är "okänt", något som ligger långt borta... Eller..?
Edward Cullen, the little cheat!
Now we all know why he wants Bella away from Jacob... So that she won't be walking in on them!


Bild: http://verydemotivational.files.wordpress.com/2011/03/demotivational-posters-edward-cullen1.jpg

#21 - Böcker eller film? Göra, läsa, skriva?

Jaha du... Det var lite svårare...

Umm...

För tillfället föredrar jag faktiskt böcker. Min fascination för böcker har eskalerat dramatiskt bara de senaste veckorna, och jag läser nästan precis vad som helst, från 1700-tals romantik, till moderna zombie och vampyrhistorier, och min lista på Adlibris bara ökar i omfång. Det har även gått så långt att jag bestämt mig för att byta från film till litteratur när jag är klar med min examen.

Göra?
Här däremot så skulle jag ha svårt att veta vilken jag helst skulle vilja jobba med. Skriva böcker eller göra film och animeringar. Det är nog den samma. Har lite ideér för animeringar jag snart ska börja med, och lite ideér på noveller som jag ska försöka skriva.

Läsa?
Nu tänker jag "läsa film" både som i plugga och som i jargongen i t. ex litteraturvetenskapen att alla medier är "text". Vare sig man talar om böcker, filmer, tv-spel eller vad man nu kan komma på.
Nå väl, i vilket fall, här väljer jag åter igen böcker och litteraturvetenskap, förstå böcker hellre än filmer. Böcker tycker jag ändå är öppnare än vad filmer är.

Skriva?
Skriva böcker eller filmmanus. Tja. Om man säger så här. Skulle jag få gå en kurs i hur man skriver filmmanus och samtidigt kunna få böcker publiserade hade jag inte vart jättelessen om man säger så!

Så för tillfället är nog böcker i sig det jag föredrar, men jag skulle inte ha något emot att göra film. Och man vet ju aldrig. Nån dag så kanske man får tag på säsong 4 av True Blood!

onsdag 25 maj 2011

Växjö

Idag tog jag en tur ner till Växjö för att:
1. Hämta posten (typ... hämta hyresavier!)
2. Sätta namn på postlådan!

Fika i Alvesta:
 Obligatorisk (?) dagens outfit bild:
 Sånna spegelbilder var jätteinne när jag gick på högstadiet/gymnasiet!

So, what am I wearing?
Röda tröjan: Beställd från JSFN för många år sedan..
T-shirt: Min Kat von D t-shirt jag beställde från Nelly för ett par år sedan.

Jeans: H&M i London, köpta för typ 4 år sedan! (mina favorit byxor).
Vita strumpor från Åhléns i Karlstad.
Skor från Chicas köpta på D.N.A i Linköping


Och så han jag med ltie shopping, Nemi II och Nemi III, har redan II, men på engelska, och det är inte samma sak!

tisdag 24 maj 2011

#20 - Vampyrer.


Åh! 

Vilket awesome ämne jag hade idag!
Nu blev jag faktiskt lite glad!


För den som har missat det, så startade min kärlek för vampyrer med Spike i Buffy the Vampire Slayer, som jag började titta på så snart som det började sändas i Sverige. Spike, med sin råa, brutala och elaka personlighet passade mig alldeles utmärkt, fastän jag var knappt tio år gammal.

Sen dess har det fortsatt. Jag såg En vampyrs bekännelser, och då tyckte jag filmen var helt okay. (Jag har sedan dess insett att Brad Pitt inte är min favoritskådis, och börjar ogilla filmern för det). Och efter det gick det bara utför.

I bokväg har jag läst mer vampyrböcker än jag kan räkna på båda händer, två gånger, och däribland har jag även läst alla fyra Twilight böcker, 3 gånger. Inte för att jag tycker om dem... Men för att de har varit kurslitteratir. Jag har läst om alla sorters vampyrer från de mesiga Cullens, till Dracula och de avskyvärds monstrena i Del Toro och Hogans nya bok Släktet. Jag har läst boken som utvecklade vampyrer till det de är idag, John Polidoris The Vampyre. Jag har läst tre av mina hitills åtta inköpta böcker av Charlaine Harris. 
Och ännu fler böcker står på listan. Både riktigt kvalitativa böcker, men också böcker som liknar de SMeyer har skrivit. Jag vill ju läsa om vampyrer!

När det kommer till filmer har jag inte samma "skills" när det kommer till vampyrer. Jag har sett Underwoldfilmerna, jag har Lost Boys - The Tribe. Jag har som sagt sett Buffy och En vampyrs bekännelser, men också filmen med Gary Oldman som Dracula. Jag har sett Stuart Townsend som Lestat och jag har sett alla tre säsonger av True Blood. Jag har sett och jag har läst 30 Days of Night. Och jag har sett filmer som jag inte kan komma ihåg vad de heter. jag har till och med hittat svenska vampyrer, som filmen som är baserad på Ajvide Lindqvists bok, och Frostbiten.

Vad är det då som gör att jag tycker om vampyrer så mycket?
Skillnaden mellan vampyrer och andra monster, är att man just inte uppfattar dem som monster (dom är egentligen snobbiga zombies). De är så mänskliga (i alla fall så har vampyrerna sedan Carmilla varit det), så man tror att de inte utgör något hot, man vet inte ens att det inte är en människa man ser.
Samtidigt låter de heller aldrig något hålla dem tillbaka, de är rovdjur som gör som de vill. 
En vampyr är värre än ett monstruöst rovdjur, för det man bör bli rädd för finns inte där.

Favoritvampyr?
Det måste bli endera vampyrerna i True Blood, även om många av med är lite mesiga, men självklart även vampyrerna i Buffy. Joss har gjort några av de absolut bästa vampyrerna genom tiderna. 
Samtidigt så gillar jag Anne Rice vampyrer lite grann också, men inte på samma sätt.

Carmilla är normbrytande och den första kvinnliga vampyren.

Bilder: 

måndag 23 maj 2011

Undrar lite...

Jag bara undrar lite...
Om man har runt 40 läsare varje och kommenatarerna är större delen av tiden nere på ... 0
(okay, jag får lite roliga kommentarer från söta kurskamrater men, that's it...och Jonatan kommenterar saker jag skrivit när han kommer hem från jobbet.)

Skriver jag verkligen så extremt tråkiga inlägg?
Eller är det för att jag inte har stora plastbröst, har en normal syn på kost och hälsa, gillar "nördiga" saker och INTE lägger upp dagens outfit flera gånger om dagen?

Eller är det för att jag faktiskt kan stava, inte festar och super till varenda dag och ser så där modelligt snygg ut, och har ett eget företag som man tycker att mina åsikter är oviktiga?

Jag försöker ju i alla fall att blanda innehållet i vad jag skriver så att det ska passa olika läsare...

Men okay. Jag fattar vinken. Helt uppenbarligen måste man passa vissa normer för att få läsare... Men det skulle vara kul att få en orsak till VARFÖR ni inte kommenterar. Många jag tror läser min blogg är ju väldigt benägna att kommentera annat man gör/säger/tycker....

Vårat rättssamhälle

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1475275/Den-dubbelt-domde.html


Ramlade in på den här via en annan blogg..


Om inte tidigare så ser man att något är SJUKT fel i vårat rättssystem.




"Men allt är tecknat.
Inget barn har farit illa då bilderna har kommit till."
"Det var Simon Lundströms exflickvän som hade anmält honom, eftersom de låg i vårdnadstvist. "
"Publicisten : ”Domen mot Simon Lundström är en censurskandal. Det sociala straffet är värst. Mangaexperten fälls för några enstaka teckningar av fyra miljoner! Nyss friades en läkare som i datorn haft 250 000 barnpornografiska foton – av riktiga övergrepp. Det var preskriberat. HD måste pröva fallet. Publicistklubben kräver även att Bonnier Carlsen häver Lundströms yrkesförbud och ger honom uppdragen tillbaka.”  "


"Åklagaren: ”Jag tycker ju att lagstiftningen är ganska klar. Detta är vad man kallar brott mot allmänheten, det finns alltså inget brottsoffer, utan bilderna anses kränkande mot barn i allmänhet. Läser man förarbetena är det ganska klart hur man ska göra, så utgången var väntad för min del. Jag kan förstå dem som har synpunkter på lagen, men domstolen har följt den. Egentligen tycker jag inte att målet behöver tas upp i Högsta domstolen, men det kan ju bli så ändå, eftersom fallet har väckt så stor debatt. Och själv tycker jag nog att lagen är rätt rimlig. Man ska minnas att det finns mjukvara som kan göra om fotografier till teckningar med automatik, och om inte tecknade bilder förbjuds på samma sätt kan man ju se det som ett kryphål i lagen.”  "


Vi har alltså pedofiler, som får jobba som lärare på barnhem/dagis. Vi har högt uppsatts tjänstemän som har mängder med barnpornografiskt innehåll på datorer, men som blir friade. Vi har högt uppsatta tjänstemän som fuskar till sig pengar på allmänhetens bekostnad och går fria. Vi har ... Måste jag ens fortsätta?


Och sen har vi Simon Lundström.

söndag 22 maj 2011

#19 - Fotografering


Var länge sen jag skrev något på blogglistan, och så upptagen med tenta skrivande som jag är nu, så kommer jag faktiskt inte på något genialt ämne att skriva om... Så då får jag plocka fram den igen!

Ja fotografering är något som jag tycker om. Men jag är inte så duktig.


Det värsta är att jag inte har någon tid att faktiskt ta kort. Hade jag haft det, ja då hade jag nog varit betydligt duktigare på att ta kort.
Sen är jag så extremt dålig på att förstå inställningarna, så jag försöker istället att ta kortet på auto, och leka med det som finns istället för att försöka få ett perfekt kort.

Men de flesta av mina kort som blir okay, det är ren slump att det blir bra. 




Däremot skulle det vara väldigt roligt att gå någon foto och bildredigerings kurs. Karlstad universitet hade en som jag hade velat gått om den inte hade gått på kvällstid. Nu får jag se. Nu kanske det blir att söka sig till något folkuniversitet istället.

Jag måste faktiskt säga att jag föredrar att fixa med bilder i photoshop snarare än att faktiskt fota dem. Men jag har som mål att ta mig igenom boken om hur man tar bra bilder som följde med när jag köpte min kamera för typ 1½ år sedan.


(Lite bilder som jag tagit. Kan dock inte komma ihåg om några är PS redigerade eller inte.. Men jag tror faktiskt inte det.)


Dock, måste jag säga att en sak, som gör att jag gillar fotografering, och egentligen hela orsaken till att jag ville ha en systemkamera, var att man kan göra animeringar med dem. Jag tycker just att stop-motion animeringar är helt underbara när någon gör dem bra, och det är någont jag föröker lära mig. 

lördag 21 maj 2011

På vägen hem från grillningen igår

Tyckte det var en rolig idé att leka lite med hur ljuset från gatlamporna lekte i buskarna!


fredag 20 maj 2011

Tänkte dela med mig av två gif bilder som jag fann förut.

Den första:
WOW!

Den andra:
LOL!

Yoga

Krigaren

Insåg två saker igår när jag tränade yoga.
Det värsta är att nu har jag glömt vad det var för något...


Lyckat.

Men i vilket fall.
Håller på och tränar Viryayoga just nu. Den är ganska lik många andra yoga former och inte alls något speciellt tycker jag. Men den är mycket mjukare än den poweryoga som jag brukar träna, men inte alldeles för mjuk som  den yogan som jag tränade förra hösten. 

Duvposition

Jag tror att yoga i vilken form som helst är ett bra komplement till träning. Det kanske finns vissa som skulle kunna träna enbart yoga, men för mig krävs det här "köra skiten ur sig"-momentet som inte riktigt finns i yoga. Det här där det ska göra lite ont så att man vet att man lever. 


Jag ser på yoga på det sättet att man får bättre hållning, man lär sig att andas och man tränar de där så musklerna som man inte kommer åt i maskiner på gymmet, vilket gör att annan träning blir bättre.

Triangeln
Jag har hjälp av allt det som yogan ger och lär i både kampsportsträningen och i gymträningen. Även om jag är dålig på att komma ihåg att andas, så jobabr jag på det, och det blir mycket bättre när jag ser till att jag verkligen gör det. Man får bra hållnig och kan utföra tekniker rätt och så.

Sen hjälper ju självklart yogan mot stelhet, och det är bra för jag är grymt dålig på att komma ihåg att stretcha allt annat än ljumskarna!
Avslappningen och meditationen är jag också dålig på, men det blir bättre för var gång...

Jag föreslår faktiskt att de som aldrig provat yoga faktiskt provar, innan man säger något, och man kan faktiskt bli trött på yoga också, om man gör det på rätt sätt, även om jag älskar känslan man fått när man kört ett fett hårt styrkepass också.

Känslan är: att man känner sig nöjd med sig själv!

torsdag 19 maj 2011

Bibelstudier 101

Sitter och tråcklar mig igenom första mosebok för en uppgift på skolan... Lite saker som jag tycker är (minst sagt) konstiga har dykt upp...

1 Mos 20 2
Där sade han om sin hustru Sara att hon var hans syster. Avimelek, kungen i Gerar, lät då hämta henne till sig.
5
Han sade ju att hon var hans syster. Och hon själv sade att han var hennes bror. Detta har jag gjort i god tro, jag är utan skuld."
7
Låt nu mannen få tillbaka sin hustru. Han är en profet och kan be för dig så att du får leva. Men du skall veta att om du inte lämnar tillbaka henne skall du straffas med döden, du och alla de dina."

Men jag trodde faktiskt att det var fult att ljuga också? Nu kan jag i och för sig inte hitta något ställe i bibeln där det står, men ljuga är fult rent generellt!

12
Dessutom är hon verkligen min syster. Hon är min fars dotter, men vi har inte samma mor, och därför kunde hon bli min hustru.


Ooookay... Nu blev det bara extremt slemmig istället... Är incest okay enligt biblen? Svar: Nej! Läs själva:
3 Mos 18
6
Ingen får närma sig någon som är av hans eget kött och blod för att lägra henne. Jag är Herren
9
Du får inte lägra din syster, som har samma far eller mor som du, vare sig hon är född inom eller utom hemmet.

Men fortfarande får en profet utsedd av Gud gifta sig med sin syster som har samma far, för att de inte hade samma mor? Nuuuu, vill jag gärna ha en bra förklaring på det hela!!!

1 Mos 21 
1
Herren glömde inte sitt löfte till Sara utan gjorde med henne så som han hade sagt.
2
Hon blev havande och födde en son åt Abraham på hans ålderdom, vid den tid som Gud hade förutsagt.


Den där "utan gjorde med henne så som han hade sagt" skulle jag kunna tolka på många olika sätt... Och inget är väll egentligen vidare fräscht, med tanke på hur barn skapas...


Nej, jag har inte tagit mig igenom hela bibeln, och jag har tidigare inte reflekterat över vad som står i biblen då den är "skriven" för närmare 2000 år sedan, troligtvis till stor del genom muntlig tradition, så många av berättelserna har nog ändrats under tidens gång, eller genom översättningar och så vidare.
Men vissa saker är ganska skrattretande (och väldigt motsägelsefulla) i alla fall att så många i en så modern värld, fortfarande kan reflektera över att "ja så ska det va", men om man nu ska leva  som man gjorde för 2000 år sedan, så får de gärna packa undan alla sina moderna bekvämligheter och börja bo i hyddor. 

Att en sån sak kan ha betydelse

Att en sån sak som hår kan ha sån extremt viktigt betydelse för ens varande.
Hår som egentligen känns så obetydligt för ens existerande i jämförelse med så mycket annat.

 Vår/sommar -08
Det är nu nästan exakt 1 år och 5 månader sedan jag färgade håret sist, och har min egen naturliga hårfärg och jag kan fortfarande inte smälta att jag är rågblond!
Jag började färga håret när jag var 12 år gammal, och har alltid haft det mörkt, med någon enstaka stund som blonderad, och lite olika småfärger i, men i stort sett, alltid mörkhårig, svart, blåsvart, lilasvart, mörkbrunt, ljusare brunt, rött i olika nyanser och nu har jag alltså min naturliga hårfärg tillbaka.

Efter att ha växt upp och alltid "varit punkare" eller rockare eller något liknande och mörkt hår nästan var ett måste, så har jag nästan glömt att jag faktiskt är ljushårig egentligen. Jag hade i princip glömt hur mitt hår egentligen ser ut.

Det största problemet med att vara ljushårig är för mig att nästan inga kläder längre passar. De går liksom inte ihop med att ara ljushårig. Jag ser mindre punkig ut med ljust hår...

En sak som jag lagt märke till är att jag ser yngre ut ljushårig också (tycker jag). Och det inte på ett bra sätt utan jag ser ut som jag är 16, 17 år när jag är ljushårig. Och en annan sak som jag la märke till när jag inte längre färgar håret är hur håret skiftar färg beroende på om det är fett eller inte. Mitt hår har väldigt fin rågfärg när det är nytvättat, men så fort det är ens det minsta lilla fett, så ser det musgrått ut...

Jag saknar verkligen det bruna håret som jag borde ha fått behållit när jag var liten, men jag kan inte förmå mig att färga det heller...

Nej jag förstår verkligen inte hur hår kan ha en så stor betydelse...

onsdag 18 maj 2011

Faran med anorexia

Det här är en sak som kan tjatas om hur mycket som helst, för det börjar nästan att bli en folksjukdom. Man kan se all den hetsning till bantning som sker. Ord som "fetto" har blivit ett skällord. Vi ser så kallade "kändisar" som bloggar, skriver eller pratar om dieter och vi har en industri i form av kändisvärlden som har overkliga ideal som måste följas.
Vikt är något som är individuellt, och att vissa väger 45 kilo är inte fel, men då är den människan troligtvis ganska kort, någon som är 175 cm bör inte väga så lite. Muskler väger mer än fett, och två människor med samma vikt och längd kan se helt olika ut om man har fett- eller muskelmassa. 

Idag är det inne att vara smal, och det leder till att många självsvälter sig för att nå det ideal som finns, och drabbas då av Anorexia Nervosa.

Anorexia Nervosa är för mig ett psykist sjukdomstillstånd som visar sig fysiskt, och som är väldigt oroande på båda plan.

För den som inte vet vad Anorexia Nervosa är, så ska jag förklara det.
Den som lider av Anorexia Nervosa har en sned bild av sig själv, viktminskning, diet och träning.
Man ser ofta sig själv som överviktig och genom svält försöker man att gå ner i vikt. Den som lider av sjukdomen brukar också vara besatt av träning, kaloriräkning och sin egen kropp.
I flera fall lider man av både anorexia och bulimi (självframkallat kräkandes).

Om man har anorexia så lider man (bl.a) stor risk för:
Vitaminbrist och de följdsjukdomar som följer där.
Proteinbrist
Hjärtfel, men även njurfel är mycket vanligt, och lungfel, och nedattfunktion, kollaps av andra organ
Som kvinna brukar ofta mensen försvinna och i framtiden kan man få svårt att få barn, även kvinnor med anorexia som blir gravida, trots svårigheterna, kommer ha högre risk för missfall.
Anemi
Benskörhet
Muskelsvaghet och muskelförtvining
Man får också sämre blodcirkulation och kroppstemperaturen sjunker, håret på kroppen växer för att kroppen ska kunna behålla värmen.Man tappar också hår från huvudet, och håret blir torrt, precis som huden.
Depression och emotionell instabilitet
Nedsatt immunförsvar

Undersökningar visar olika orsaker till dödsfall hos människor med anorexia, men flera gånger har det framgått att de som avlidit till följd av sjukdomen, har avlidit på  grund av hjärtfel.

Den som har anorexia nervosa brukar ofta förneka det, och man döljer det ofta med flera lager kläder, och obehandlad så kommer sjukdomen att leda till, i många fall för tidig, död. För en anorektiker så består livet av  kontroll. Man har ett sjukligt kontrollerande av allt, kaloriintag, och hur mycket man gör av med.

Anorektiker brukar i många fall också ha svårt att äta när det finns människor i närheten som kan se när de äter.

För att någon ska bli diagnostiserad med Anorexia Nervosa så måste man ha ett c:a BMI på under 18, men man genomgår även en psykologisk undersökning för att ta reda på hur självbilden ser ut för att diagnostisera Anorexia Nervosa.
Ju tidigare man kan få diagnosen, ju lättare är det att bryta beteendet än för någon som sjukdomen har fått utvecklats på, dock är det väldigt svårt att tidigt få hjälp av den orsaken att anorektiker ofta har flera sätt att dölja sjukdomen för sin omgivning.

Mål

Nu är det 13 dagar kvar av maj.
Jag när det kommer till träning så har jag satt upp som mål att om jag lyckas väga under 68 kg innan maj är slut och träna alla pass på aikidolägret som jag ska på den 2-5 juni, då ska jag få som belöning att köpa en cola float på vägen hem!

Fett najs!

Nu nästa vecka ska jag iväg och köpa ett gymkort också, eftermånga om och men har jag bestämt mig för att träna på Campushallen här i Linköping.
Och sen blir det aikido på Linköping Budoklubb under sommaren också.
Ska försöka variera mitt tränande nu, så att man blir mer all-round, och bra tränad. Det betyder att jag ska försöka variera de pass jag är med på, på Campushallen så det blir både dans, aerobics, och yoga tillsammans med styrketräning och aikido.
Utöver det så ska vi försöka skruva ihop min cykel också.
Och idag ska jag promenera ner till bibliotket och hem.

Målet är att i slutet av sommaren väga runt 60 kg och må bra.
Det betyder att förhoppningsvis blir det shoppingspree i höst då jag måste skaffa nya kläder!

När det kommer till mat vill jag kunna äta godis (även om jag inte ätit godis sen i mars, och chips och snacks kommer jag inte ihåg när jag åt sist) eller så för att unna mig, eller pizza eller så.

Det som är svårast att sluta med är läsk.
Läsk är så enormt gott!
Jag vet inte riktigt varför men läsk skulle jag nog kunna leva på om det hade varit så...
Iofs, det har jag i princip gjort förut en gång i tiden, men då var det "light" läsk i form av Pepsi Max eller Cola Zero och jag hade en väldigt ohälsosam syn på kost.
Men om det finns någon mat eller så som jag skulle kunna äta hur mycket av som helst så är det läsk. Brukar till och med ha den dåliga ovanan att när man är ute och äter/ har läsk till maten, så brukar jag dricka så mycket läsk innan maten kommer/innan jag börjar äta, att jag är jättemätt när jag ska äta, och orkar inget, men blir ju hungrig väldigt snart igen, och då äter jag igen, vilket gör att istället för 400 kcal på ett mål kan jag dricka 400 kcal i läsk och äta lite, för att äta nästan ett normalt mål med mat bara någon timme senare.
Det är inte så jäkla käkt egentligen.

Vad är eran sån "mat" som är den ni skulle kunna äta hur mycket som helst utav, som tar slut utan ni märker något?!

tisdag 17 maj 2011

Recept på gratäng!

Tänkte lägga ut ett recept på gratäng (som kommer bli min middag så fort den är klar!)

1 Aubergin
1 10-15 potatisar (beroende på storlek)
200 gram veg färs
2 dl grädde
1 burk krossade tomater
riven ost

Skär aubergin i skivor och lägg ett lager i en ungssäker form. Varva tomater, färs, potatis och grädde, och lägg sedan ett lafer med aubergin ovanpå och strö på riven ost (bestäm själv hur mycket).
Sätt i ugnen på 175 grader till auberginen är klar (det här beror lite på hur tjocka skivor ni har skurit).

Drömjobbet för tillfället

Mitt drömjobb: 
Jobba i en bokaffär!

Jag skulle verkligen vilja jobba i en bokaffär! Jag älskar böcker!
Och sen de flesta bokaffärer även säljer filmer nu så skulle det vara så extremt awesome!
Jag tror faktiskt inte något annat jobb skulle vara intressant...
Förutom då kanske frilansande filmkritiker, men vill inte bli journalist...
Så jobba i bokaffär it is!
Nu ska jag söka jobb i varenda bokaffär i Linköping och Växjö som finns!

Det tänker jag göra karriär inom! Tänk bara att få hjälpa barn och vuxna att välja bra böcker, eller bara stå i en affär som LUKTAR böcker hela dagen! 
Awesome...

Jag börjar fundera på om jag har en ohälsosam inställning till böcker...

*Edit: Jag insåg precis att drömjobbet borde vara på SF-bokhandeln...
Skulle till och med vara fett värt det att veckopendla till Göteborg, eller dagspendla till Stockholm för!

måndag 16 maj 2011

The Mysteries of Udolpho

Ann Radcliffe has written one of the greatest gotic romantic stories of all time.

Plot
In the end of 1500, Emily, the daughter of Mr and Mrs S:t Aubert loses her mother at a young age, and when she leaves with her father for a trip in the French country side, they meet Valancourt, whom falls in love with Emily and follow them on their trip. When Emily's father then dies Emily is taken into custody by her aunt, Madame Cheron. Her aunt doesn't like Valancourt until she finds out he is a relative of a very wealthy woman, and their engagement is on, but as soon as Madame Cheron is married to Signor Montoni, Emily and her aunt have to leave France and Valancourt to go to Itlay, where Mr Montoni has his castle. As time goes by, Mr Montoni is showing more what he is made of.

Opinion
Radcliffe tells about scenery, and the books consists of many pages of. Every view is explained into the last detail, so even if you have never visited France, this is something you are able to imagine very vividly through her explanations.

Ann Radcliffe is the mother of the Byronic villian, what later came to be the Byronic hero, and now, the Byronic vampire. Mr Montoni, is cruel and evil, and destroys the ones around him. The byronic hero has later came to be the moping one, destroying the one around him, but is still not as evil as Mr Montoni.

The feel I get from the book, is that Radcliffe still have written a lot about her own culture, from the 1800s but still put them in the 1500s. 

Do I recommend it?
Yes I do. But I recommend that if you are not used to the times English, read it in your own home language, even if it is still a big piece, it will be an easier read, and you won't have to struggle to get through it and get bored.  

söndag 15 maj 2011

En dag på Omberg (massa bilder)

Jonatan med kameran i högsta hugg!
 Idag åkte jag med Jonatan och några av hans vänner till en Ekopark som ligger en bit söder om Linköping vid namn Omberg.

Man kan typ se Vättern hela tiden och det var jättefint! Var där i flera timmar och sprang upp för små skogs(bergs)stigar!






Lite växter och sten vid Vättern

Fick lite fina bilder på Vättern också, och runt om!

Men jag fick ingen bra på "hela" sjön. Hade lämnat systemkameran hemma och lekte med en liten kompaktkamera istället, och det är jag nöjd med, för annars hade jag nog inte kunnat tatt vissa bilder, utan risk för att ramla och tappa kameran!



Delar av en bokskog
Bokskog har jag aldrig sett förut tror jag. Tror inte det finns så mycket sånna träd hemma? Jag ser mest gran och tall och björk... Annars kan ju någon berätta vart det finns bokskog! 
Klättrar och halkar
Hade laddat upp en massa bilder som inte ville upp, så ni får nöja er med dem som finns här, och jag vet, det är en bli prick på trädet nedanför, jag såg inte det när jag tog kortet!







lördag 14 maj 2011

Drömmen om en egen dojo har förverkligats | Värmlands Folkblad

VF besökte Lars-Göran Andersson i Torsby, Värmland!

Drömmen om en egen dojo har förverkligats | Värmlands Folkblad

Bra skriven artikel tycker jag!
Kul att läsa att Lasse inte var mer än 20 förrän han började, den ålder man nästan måste lägga av i många andra sporter!
Fina bilder på både Lasse Andersson och Pär Dahlström!


torsdag 12 maj 2011

The Strain - Del Toro & Hogan (Släktet - Del Toro & Hogan)

Plot
Ephraim Goodweather, working for the Centre for Disease Control, gets called in on a mission when a newly landed airplane shows no sign of life. Eph and his assistent tries to figure out how all except four people on the plane has died. After seeing one of the crew members in his worst state, Eph realizes this is out of the CDC normal procedure. On the way he meets up with Professor Abraham Setrakian, the old man and a World War II concentration camp survivor, whom seem to know more about this, than anyone else. To help, they also gang up with Vasiliy Fet an rat exterminator working for the New York City Bureau of Pest Control.

What they get to hear about what has happened on that plane on the way from Germany to New York, no one was ever able to guess, and with Eph listed as a criminal, he, his son Zack, Vasiliy Fet, his assistan Nora and Abraham Setrakian decides that they are going to eliminate this problem. At the same time, a low life Mexican crook is out in the streets, doing some dirty work, but is he working towards the same goals as Eph and his friends, or is he trying to sabotage?

Opinion
The book is excellent. I think it remind me more of a criminal series on TV, but what to expect from the maker of Pan's Labyrinth and Hellboy in their first books of three about vampires?
We get a new look at vampires, so far from Bill Compton and Edward Cullen one could ever come! These vampires are frightening! But they do remind, in some ways of the vampire in Suzy McKee Charnas The Vampire Tapestry in how they feed but these vampires are so much more scary.
The books (as said) starts out as a criminal TV-series, but as you get further into it, it really gets scary and at some point, I was pretty sure New York were infected with this vampirism, at that point, the book really started to go under my skin, and it closed up on the only place one can feel safe, home. You realized, home might not be as safe as you once thought!
I would really recommend this to anyone! It's frightening, but still, quite an easy read, and you will get stuck in it, as soon as you have started to read it, almost impossible to put down... That's if you like vampires that goes bump in the dead of the night!

I can't wait to get my hands on the next book!

Picture:
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrhlVwpa4EfaPKD0EztrB8GjNSB71KlphVshXZQi5ug4z1_NKIRosD-KuO7HVksVjIF3rotDiEhWZS3WKUXcZIXjFVPTJKmL5qUIrplSdfVXBRkXNT22WscJ8a_FKWSf9j2-iL3EBm2G0M/s400/the+strain.jpg

Svårt att bestämma sig.

Sitte och filosoferar över om jag vill ah ett Nintendo DS eller en PSP.

Någon som har förslag?
För och nackdelar?

onsdag 11 maj 2011

Boklista

Listan med böcker jag valt för att klara tentan/haft som kurslitteratur börjar bli diger, och då har jag fortfarande inte ens tänkt tanken på att påbörja Pride and prejudice and zombies!

Men listan ser ut som följande:
Andersen, H.C Den lilla sjöjungfrun
Armstrong, Kelley Bitten
Davidson, MaryJanice Undead and Unwed
Del Toro, Guillermo & Hogan, Chuck Släktet 
Harris, Charlaine Dead until Dark
Harris, Charlaine Living Dead in Dallas
Harris, Charlaine Klubb Död
Johansson, Ewa Christina Vampyren 
La Fanu Carmilla
Meyer, Stephenie Twilight 
Radcliffe, Ann Udolphos Mysterier Vol 1 
Radcliffe, Ann Udolphos Mysterier Vol 2

och jag gillar varenda en utav dem förutom Twilight och tycker att ni ska läsa åtminstone några va dem!

Den lilla sjöjungrun, är inte alls lika söt och sliskig som Disney versionen, men ganska kort och går fort att läsa och man tycker ändå om den.
Bitten, faktiskt ganska lättläst, även fast den är ganska tjock. Lite annorlunda.
Udead and Unwed, för den som gillar Bridget Jones med huggtänder. Lite rolig. Inte alls någon vampyrroman egentligen. Känns lite som att de driver med vampyrer. Men fortfarande ganska kul, om man gillar böcker utan djupare komplex handling.
Släktet började sådär, men slutade mer spännande. Mer som en kriminalroman än en vampyrroman
Dead until Dark har långa kapitel, men är introducerande för Living Dead in Dallas och Klubb Död. Älskar dem!
Vampyren är en barnbok som är jättesöt!
Carmilla, också ganska kort, så går snabbt att läsa.
Twilight - no comments
Udolphos mysterier 1 och 2, är glad att jag läser den på svenska och inte engelska, men jag gillar den faktiskt riktigt fett!

tisdag 10 maj 2011

Tisdag!

Ska försöka komma igång med bloggandet igen nu när det legat nere ett tag!
Tänkte skriva ett träningsinlägg idag.

Sitter och filosoferar över vart jag ska träna under sommaren. Vill bygga upp rygg och mage så jag slipper ryggont först och främst, men jag vill gärna träna lite gruppträning också.
Sitter och väljer mellan Campushallen och World Class just nu.
Ska bestämma mig i slutet av månaden (så jag slipper dubbla gymavgifter), så det är inte så bråttom att ta ett beslut än.
Kan ju fortfarande göra lite armhävningar och benböj hemma. Plus att nu har jag ju min cykel också!
Har varit ute och cyklar både idag och igår i ungefär 40 min!
Imorgon ska jag försöka jogga. Dock är jag inte säker på vägen...
Får göra det på eftermiddagen så att jag kan ringa Jonatan och fråga om vägen hem...

Men ikväll blir det lite aikido skulle jag tro.
Var svårare att sluta med det än jag trodde faktiskt, men det blir nog inte så mycket träning i sommar. Ogillar aikido på sommaren. Alldeles för varmt!

Ljuset i tunneln!

Såja, nu börjar man att se ljuset i tunneln på denna evinnerliga uppsats!

Okay, den har varit intressant att skriva, men jag ska ju snart börja med nästa, som ska va inne på måndag... Bra planering där...

måndag 9 maj 2011

lördag 7 maj 2011

Frukost paus

Frukost paus i flyttandet. Idag bär det av ner till Växjö, men först... IKEA!

onsdag 4 maj 2011

Lite vampyrer idag också!

Jag sitter fortfarande och filosoferar över ordet Skarsgasm. Ett fantastiskt bra ord egentligen!

Har precis köpt in de 8 första Sookie böckerna nu, de bara råkade hamna med när jag beställde en kurslitteratur bok. Inte riktigt meningen, men... Nu fattas bara bok 9-11!

Jag tycker det är kul att man bestämt sig för att man ska forska om vampyrer. Har precis skummat igenom boken Odöd, blek och hungrig - vampyren i bok och film av Nils Ahnland, som var fantastiskt bra tyckte jag!
Den kommer jag definitivt att försöka köpa på mig snarast!
Tillsammans med Anna Höglunds Vampyrer får man en helt fantastisk överblick över hur vampyr myten såg ut från början!

Värd läsning tycker jag!

Just nu tror jag att varenda bok jag läser innehåller något med vampyrer:
Släktet - Del Toro & Hogan
Carmilla - La Fanu
Det Mörka Tornet - King
A Southern Vampire Mystery - Harris

och så har jag börjat med bok nummer 2 i serien om varulven Elena...

oj.
Och jag ska hinna skriva tre stycken tentor under våren? Lycka till för mig känner jag...

tisdag 3 maj 2011

Dagens ord - Skarsgasm

Tänkte bara dela med mig...


Undrar om den finns med i Sookies almanacka med "ett nytt ord om dagen"?!

Gymmet, städa och läsa

Det är ungefär det som jag har tid med idag.

Men, vad skönt det var att få gå till gymmet idag igen!
Helt fantastiskt!
Jag känner redan nu att jag kommer ha ordentlig träningvärk imorgon, och det är skönt. Har varit ganska stel i benen efter att vi var ute och sprang här om dagen!
Men nu har jag inte bara ont i benen, utan i rumpan också, och jag skulle tro att det inte är helt omöjligt att jag kan ha träningsväg i ryggen också!

Idag har jag tränar mycket biceps, rygg, baksida lår och rumpa. Jag ska aldrig någonsin i hela mitt liv göra så mycket utfallssteg i hela mitt liv... Förrän nästa gång jag ska träna ben!
Imorgon blir det gym-löst, och lite vila istället.

Sen blir det att fortsätta packstäda. Idag ska jag springa ner till min mormor och skriva isär en garderob, och hämta fina koppar!

Ikväll så ska jag invadera min säng och läsa igenom såna extremt roliga titlar som "Not your mothers vampire" och "Twilight and Philosphy", men sen ska jag också läsa Le Fanus "Carmilla" och Polidoris "The Vampyre". Förhoppningsvis kan jag imorgon läsa Anne Radcliffes "Udolphos Mysterier".

Ja den listan av böcker lät ju positiv och bra! Men vad gör man inte för att hitta paranormal romance före 1950!

söndag 1 maj 2011

New obsession

Okay, I mentioned it before, and now I will let this have a whole own post.
My new obsession:

Eric Northman!

In this case, there is two! One from the TV-series, and one from the book.
I like both!
Neither of them are actually better than the other, and I want both of them!

Alexander Skarsgård, makes a perfectly hot, evil bad boy Eric Northman, Eric Northman in the Charlaine Harris books, are just a bad boy the same, but still, he is showing a lot more... love? Maybe it is lust, but he really wants Sookie, that I can't notice in the Northman portrayed by Skarsgård.


I have never really been interested in anything Skarsgård before, but hey, anyone can change their minds, can't they?
And the Northman I imagine through Charlaine Harris, omg...
Omg...
OMG!
That is just...
Sometimes, I am really happy for my great imagination!
That is even sexier than the picture above! Seriously.

Imagine this.
Tall
Blonde
Muscular, but still not to bulky
An angelic face
Fangs
Half long really blonde soft hair
Big crotch?

A serious bad boy who wants you for the evening, but has no value in his promises, who do what ever he wants.

Oh...

I seriously do not understand why Sookie wants Bill. Bill is lying, running away, mentally abuses her, cheating on her and on one occasion rapes her, and he says "I love you Sookie", Eric says "I will have you close as long as you are useful to me, but I want to do you", and he means it, I really think that being with Eric would have been a more healthy decision for the poor little woman. (or well, if it is what it takes to be one with Eric, I can be that poor little woman any day!).

I just realized. I am a film science student, with minor in literature.
Can I do work on True Blood/Southern Vampire Mystery?
Yes I can, and some day, I will!<3

Pictures:

Sookie Stakchouse novels

There are a few things I have noticed now when I have been reading through the third of the Sookie Stackhouse novels, Club Dead.
Some of the characters are different from the True Blood series, and some of them surprised me quite a lot!

Bill Compton - Oh my god! Bad mouth Bill! He is seriously a lot more dirty mouthed in the books than in True Blood! I mean, in the TV-series he is a lot more polite, and he rarely says things like "I would like to fuck you till you faint" or something similar in the TV-series! And he also feels a lot more self obsessed than in the TV-sereis.

Eric Northman - (First of all, this is my new obsession. I need a fix of Eric every day!) I feel like he has a more prominent sexual interest in Sookie in the books than in True Blood. It feels like he's more obsessed with Sookie, than the character that Skarsgård is portraying. He does things that he does not do in the TV-series, so therefore, no Jessica for example (at least not yet...), that is scary... But I think I like him even more in the books than in the TV-series. If I was Sookie, I would do Eric (and Alcide) straight away!

Sookie Stackhouse - Oh, I don't know, sometimes she seems smarter, and sometimes she feels dumber than in the TV-series, but I say that over the whole, she is a lot smarter than in True Blood. It feels like she don't run off doing lots of stupid things like she does in the TV-series. She has some backbone in the books, even though I have doubts no person would ever behave like she does, dating a vampire or not...

Jason Stackhouse - Almost non-existing in the books. He has, even though he probably has done the whole town, a steady girlfriend. That is soooo different from the Jason in True Blood, really. No stupid decisions, even though he

Lafayette Reynolds and Tara Thornton - Okay... Really non-existent in the books. Mentioned, but not much more.

Sam Merlotte - I don't know. I would say that he is a lot more open with liking Sookie a bit too much in the books, he is a bit more secret with it in the TV-series. And something more is off, I just don't know what!!!