Tant blå

Ligger med en kraftigt stukad fot och filosoferar över livet!

Edit: Så se jag ut 26 timmar efter!

För att jag är bättre än dig?

Jag börjar bli riktigt trött på folk som inte kan använda sig av ordentlig grammatik när de skriver. Är det bara små missar, och någon enstaka gång, då är det inte hela världen, men många gör idag en sak i att inte skriva ordentlig svenska, och sedan kör de med det gamla beprövade "Gillar du det inte så läs det inte!"-taktiken. Speciellt förundrande är det när den som skrivit texten (vad det än är för text) har som mål att så många som möjligt ska läsa den för den status som exempelvis många läsare på en blogg ger.

Jag personligen avstår gärna från att läsa insändare, bloggar, artiklar, facebook-statusar och så vidare som är så extremt dåligt skrivna, men jag blir ändå ledsen över hur folk ska våldföra sig på det svenska språket (och andra språk också). Jag tänker här länka till Språkrådets hemsida: http://www.sprakradet.se/startsida så att ni kan, när ni har svårt att veta hur ett ord skrivs, gå in och kolla, så man slipper alla pinsamma situationer. Ett annat förslag för er som har en smartphone av något slag är att ladda ner SAOL-appen.

Det jag stör mig mest på är att folk verkar ha svårt att hitta mellanslagstangenten och även punkt, frågetecken och utropstecken. Vi har skrivregler i svenskan: http://www.fritext.se/svenska/svenska1.html
Får man inte lära sig dem i skolan längre? Att skriva så här....det tycker jag är ganska jobbigt...eller hur? För tydligen så fungerar mellanslagstangenten. Ibland. Eller är det bara lagg hos vissa som gör att det blir så här?

Särskrivningar finns det också gott om. Alldeles för gott om. Att sedan stoppa in stora bokstäver lite här och var är inte heller okay! Stora bokstäver finns i början på meningar och i namn (och på några få ställen till, men att Skriva Varje Ord Med Stor Bokstav, är inte rätt). Behöver ni veta mer om det så kan ni läsa om det här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Versalisering

Gör ni det när ni skickar SMS eller privata mail, så är det okay med mig, men ska jag behöva läsa vad ni skriver, så snälla skriv så att man kan förstå. Det är inte "något eget språk". Det är samma jävla språk som alla andra har, ni råkar bara vara helt värdelösa på det.
Lär man sig inte grammatik i skolan längre?
Jag trodde att eftersom att skolorna idag är så extremt datoriserade i form av att barnen lär sig tidigare att skriva på en dator än man gjorde förr, så skulle också språket över nätet bli bättre. Men icke.
Man ser bloggare som inte ens kan skriva ett inlägg utan att stava majoriteten av alla ord fel. Ibland kan de inte ens stava en sak rätt när de har lagt upp en bild där ordet står.
Jag vet att jag inte var den som var bäst i klassen på grammatik under grundskolan. På högstadiet var jag nog den som hade sämst resultat av alla i klassen på grammatikproven, men jag kan inte påstå att jag skriver med dålig grammatik.

Svenska ungdomar blir idag allt sämre på att skriva. Engelskan har om möjligt gått ännu längre. Ibland kan man inte ens gissa sig till vad det ska stå när någon har skrivit någon form av förkortad internetslang eller lokalslang som har krupit in i det skrivna språket.

Nu är min plan att bli bibliotekarie, inte lärare, men ibland så vill man nästan börja läsa till svensklärare bara för att kunna göra något åt det här.

Notera, jag anser inte att det är fel att kunna förstå internetspråk och förkortningar, men ska man skriva en text som ska nå människor, och som människor kan läsa, så anser jag att då ska man använda sig av ett språk som är bra. Jag har själv sett klasskamrater på högskolan som använder sig av en hel del slang i vetenskapliga uppsatser, och jag tror att orsaken är att det på internet (en av de medier som flest människor läser på, och därav blir en del av hur vi lär oss språk) sällan används de språkregler som finns i det svenska språket.

Once upon a time...

En arbetsgrupp som verkligen sjunker i status i mina ögon är universitets/högskolelärare.

Vissa av er (ni är några få) är helt fantastiska, men majoriteten av er... Nej, jag förstår mig verkligen inte på er...

• Ni är grymt lata (=vägrar ge feedback, utan lämpar över det på oss att ge till varandra, ger oss mer uppgifter än ni har lust att rätta och säger att ni kommer inte betygsätta dem, men om vi inte gör dem så får vi heller inget betyg).
• Ni är grymt luddiga (= när majoriteten av eleverna måste fråga vad uppgiften faktiskt innebär, eller när majoriteten får IG, så är det faktiskt inte elevernas fel, utan då får faktiskt ni lärare börja fundera på vad som är fel egentligen.)
• Ni ger orelevant feedback på uppgfiter (=jaha, så vi skulle ha eran tolking, erat synsätt och veta exakt vad ni hade hittat i en film/bok/whatever och skriva om det. Då kunde nu ju faktiskt ha skrivit att vi skulle ha letat efter det, och resonerat om det. Jag kan tyvärr inte läsa era tankar. Någon kanske kan, men jag är inte en av dem.)
• Ni ger oss arbete som inte motsvarar poängmängden vi läser (= om vi läser 7,5 hp grundkurs så läser vi 7,5hp grundkurs. Vi ska inte behöva ha en kurslitteratur lista som tar upp 2 A4-sidor. Vissa 7,5hp kurser innehåller mer uppgifter och mer läsning än många 30hp kurser på alla nivåer.)
• Ni tror att vi läser eran kurs enbart (= ni fattar inte att de av oss som pluggar heltid faktiskt måste läsa flera kurser på en terming, inte bara eran. Ni som är lärare 50% distans verkar inte förstå att orsaken till det i många fall är för att man jobbar som man väljer att göra det. Sen verkar ni ha svårt att förstå att vi behöver tid att sova och äta också. Socialt liv har vi ju fått välja bort på grund av er om vi ska ha några godkända betyg alls. Speciellt för oss som kanske inte har våra närmsta kompisar i klassen utan träffat dem på andra sätt.)

Så högskolelärare... 

Tycker ni att det är roligt att plåga oss?

Har vi gjort er något ont?

Jag tycker inte att mina poänger är något "Åh, men måste jag faktiskt plugga?"-gnäll, för jag pluggar gärna, men att inte få någon tid att sova för att ni lägger alla deadlines på samma datum är det verkligen okay?

Sen att kraven är orimliga.

Ja, jag kan faktiskt förstå att en del som pluggar på universitetet får stressymptom som de aldrig blir av med senare i livet. 

Tack.

And then, he had a heart attack...

Vi börjar med att bestäma att ni ska läsa dagens inlägg med ironi. Okay? Deal.

Världen blir mycket lättare om ni gör det. Det här blogginlägget blir mycket lättare att läsa om ni gör det?

Okay?

Skaka hand på det? 

Bra!

Jag kan leva med att bo ihop med någon som äter kött. 

Jag kan till och med leva med att denna sagda köttätare steker köttfärs och bacon i köket när jag är i närheten även fast det luktar blöt apa.

Men snälla. 

Gör aldrig det här emot mig.

Snälla?

...

Det här är väll att gå lite väl långt?

Så få inga idéer nu!

Blir det inget julpynt uppe och granlöst så blir det heller ingen krubba.

Jag har kämpat lagomt länge nu för att mina föräldrar ska komma ihåg att göra en Janson utan fisk åt mig.

Varför ska vi besudla den istället?

Det är ju faktiskt inte precis som att bacon tillhör traditionell julmat väll?

Inte i Sverige. Inte i modern tid.

Eller?

Kan någon svara mig på det?

...

Nej.

Precis.

Sa du jobb..?

En sak som jag blir riktigt arg på när jag ser, det är äldre (oftast herrar, men jag tänker inte könsdiskriminera nu) som anser sig för mer för att jobba. Eller vad man ska säga.

Jag är 23 år. Jag har sökt jobb sen jag var 19. Jag jobbade ett tag som städerska på ett hotell, men fick sluta på grund utav att lönen under inga som helst omständigheter gick att leva på, och jobbet gick under inga som helst omständigheter att kombinera med plugg (eftersom att jag skulle jobba 10-14, 7 dagar i veckan och inte kunde ta ledigt mer än när jag hade semester för det inte fanns någon annan som kunde jobba så var tyvärr inte ens distansstudier möjligt då många av dem kräver närvaro minst 2-3 helger/termin och mängden distansprogram var faktiskt inte lika stor som idag utan då fick man välja enstaka inriktningar på vissa program).
Efter det började jag plugga för att ens ha råd att äta (och då ska jag säga att det som kostade mig, och som fortfarande är det dyra är hyran där jag bor, och räkningar. Jag dricker inga stora mängder sprit och festar och köper dyra saker sådär).
Jag har nu jobbat ett halvår på en idrottsskola där vare sig villkoren för oss som jobbar där, eller för de barn som är med är vidare bra, och har sagt upp mig inför vårterminen. Jag söker både jobb in för våren och sommaren, och många arbetsgivare vägrar att ens höra av sig.

Jag har alltså sen jag var 19 och slutat gymnasiet sökt flera jobb i månaden och blivit nekad alla.
Arbetsledare/chefer idag är så bortskämda och i princip krävs en ekonomiexamen för att kunna sitta i kassan på ICA. Ska du vara tidningsutdelare på cykel krävs körkort för bil (det sista exemplet är faktiskt ett svar som jag fått när jag sökt jobb på posten).
Ja, ni fattar nog poängen.

Det är då jag blir så sjukt jävla arg när jag ser folk 40+ gnälla. De har gått arbetslösa ett tag fått jobb i Norge, jobbar 4 dagar i veckan och "sliter ihjäl sig med hur mycket de jobbar" (Okay, så det här gäller inte er som har jobbat hela erat liv, utan de som jobbat, fått sparken/slutat, varit arbetslösa i några år, och sedan för lata för att börja jobba igen). Låt då OSS som är unga få jobbet och lev på era socialpengar om det hellre är det ni vill? Jag vill inte det! Jag vill inte behöva låna pengar av CSN för att överleva en termin.
Ge mig ditt jobb!
Jag jobbar gärna 4-dagars vecka med full lön i Norge!
Samtidigt blir jag också arg när samma målgrupp åter igen går hemma arbetslösa och berättar hur skönt det är att vara ledig och att de minsann skulle vilja ta ett friår från jobbet för att kunna vara lediga (seriously, wtf?)

Jag läste en gång på nätet något som passade extremt bra in här.
Konversationen löd något i form av:
Boy: I'm so pissed off at the older generations!
Therapist: Why?
Boy: Because, they always tell you: Graduate, or you will be flipping burgers at McDonalds for the rest of your life.
Therapist: Yes?
Boy: So, I graduated and got my diploma and now the same generation gets pissed off because I refuse to flip burgers at McDonalds.
Therapist: Touché!

Alla ungdomar är inte lata och oambitiösa som många verkar tro att vi är. Ni får bara leta lite djupare för att hitta oss!

3, 2, 1... Go!

Igår kväll tänkte jag "Åh, men nu har jag ju kommit en bra bit på det jag ska göra den här terminen" och jag var väldigt nöjd när jag såg att teoriuppgift 4 på Film och Litteratur var utlagd och att snart kommer sluttentan ut (det betyder ju att kursen snart är slut!), däremot satt jag äpplet i vrångstrupen när jag såg vilket datum teoriuppgiften skulle lämnas in.

Den 25:e!
Vaddå?
Har jag gjort världen något ont när den vill straffa mig så?
Den 25:e har jag inte mindre än 6 uppgifter som ska lämnas in.

Fyra religionsuppgifter:
Islam - Historia, ritual och praktik (6-8 sidor)
Islam - konflikter med kristendom (3-5 sidor)
Islam - Hur ser unga muslimer på islam i Sverige idag (som jag förövrigt inte ens börjat på än!) (3-5 sidor)
Allahs döttrar - diskussion om boken (c:a 1-2 sidor)

Två filmuppgifter:
Teoriuppgift 4 i film och litteratur (2-3 sidor)
Sammanfattning av recension på "Batman: Arkham City" (3000 tecken).

Därutöver har jag endel som ska läsas på en annan kurs, men jag tror det får stå tillbaka lite faktiskt... Ärligt talat. Seriöst alltså. Jag är inten supermänniska. Helt ärligt.

Okay.
Var det något mer jag skulle göra, eller kan jag få planera min begravning i lugn och ro nu?
Ja just det, dagen efter, jobbar jag.
*suck och stön*

Bra jobbat!

Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv för denna veckan. Jag har skrivit flera analyser och teoriuppgifter som är redoa att lämnas in (även om någon av dem inte är helt fantastiskt bra skirvna, jag hoppas bara inte att den räknas som ett plagiat!).
Har några kvar också som jag ska göra under helgen, men det är mest läsa och skriva kortare diskussionsinlägg, så det borde fungera bra ändå!
Nu har vi en kurs med sjukt många uppgifter inom filmvetenskapen. Vi ska göra en sådär tio olika uppgifter, och på det diskussionsinlägg. Har en så ful lärare att hon delat upp alla diskussionerna i flera delar också, så att man måste göra ännu mer arbete. Sånt ogillas skarpt måste jag säga!
Men jag är fortfarande ganska nöjd.
Nu vet jag att jag kommer att få göra om en del uppgifter eftersom att om jag ska kunna göra alla, så kanske de inte blir helt kvalitativa, men jag känner mig ändå ganska nöjd med att jag i alla fall har lämnat in allting. När allting kommer omkring, så har jag ju bara 45hp kvar på min filmvetenskaps examen när terminen är slut!
DET mina vänner är skönt!

Imorgon bär det av till jobbet igen. Imorgon blir det aikido i flera timmar. Det tror jag att jag kan stå ut med. Speciellt när vi kommer att vara flera stycken där faktiskt. Inte bara två. Jag hoppas bara att jag kommer att hitta ut dit nu! Det är inte helt lätt att hitta från Campus ut till aikidoklubben om jag ska vara ärlig.

Tänkte förövrigt göra en rensning bland ämnena här på bloggen, så jag ska gå igenom vissa inlägg som jag tycker om och lägga in nya taggar på dem!
En av dem kommer heta träning, men där kommer det inte hamna så jättemycket, eftersom att jag har en ny blog som kommer att ta upp mycket av träning också (iamamartialartist.blogspot.com) och där kommer mest utav det jag skriver om det att hamna. Troligtvis kommer inläggen att se ganska likadana ut både där och här.

Peppad på framtiden!

Sitter här med skolböcker upp till öronen. Har minimum av 30 uppgifter att lämna in den här terminen, men jag känner ändå att "Äntligen! Nu börjar jag komma någonstans!" Poängen kommer rasa in efter att terminen är klar och det kommer kännas sjukt skönt! Kommer bara ha 45 hp kvar och i det en kandidatuppsats.
Sen sitter jag förväntasfullt och väntar på att få se om jag kommer in på Biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet. Svaret kommer nu i början december någon gång. Yay! Jag ska få bli skolbibliotekarie!

Känner mig helt fantastiskt laddad för framtiden just nu.

Jag har landat lite i Växjö. Trivs hur bra som helst på Ju-jutsu klubben. Börjar tycka stan är okay även om jag inte känner så måmga än, men det kommer förhoppningsvis förändras under våren och så. Behöver inte jobba kvar på jobbet efter 10/12 utan kan leta efter nytt arbete om jag känner för det.
Jag peppar mig själv på träningen genom att försöka genomföra en tävlingssatsning och bli duktig, samtidigt som jag försöker ta mig igenom skolan med okay betyg och träffa J, så det finns att göra i alla fall.

Riktigt positivt ser det ut i alla fall!

Hej SJ! (återigen)

Jag undrar om det här kommer bli en återkommande fråga som jag tar upp. Har en känsla av det nu när vintern närmar sig. Vi kan ju bara hoppas att snön väntar ett litet tag med att komma så jag hinner åka hem till skogarna i Värmland innan vinterförseningarna kommer.

Jag tänker inte skriva någon närmare presentation om mina tågåkar vanor den här gången, utan det kan ni läsa i mitt förra inlägg.

Vad jag är fascinerad över när det kommer till er, SJ, är att ni lyckas att få oss 19 minuter försenade på en sträcka som tar 10 minuter att åka. Det är skills. Det måste till och med jag erkänna att det är. Men det är inte populärt. När man hör saker som "äsch, jag är van längre förseningar än så här, det här är ju ingenting" när man är tjugo minuter försenad (eftersom att det i slutändan ofta brukar öka lite till), då kan man ju börja fundera på vad som är fel. Både med er, och med oss, som faktiskt går med på att stå ut med era förseningar, i många fall otrevliga personal, och dåliga kundservice.

Igår berodde problemet på att ni hade en broms på. Nu undrar jag, är inte det något som man märker innan tåget åker? Och (nu är jag mest nyfiken), hur tar det tio minuter att åtgärda? Borde det inte finns någon varningslampa framme hos chauffören som visar att "Hej där, nu ligger jag och bromsar er lite grann, är det okay med er?" i så fall bör man ju kunna lösa det ganska snabbt.

Sen kunde jag inte annat än skratta, när jag hörde att eran "lösning" på våra förseningar. Jo, de andra tågen var ju nämligen också försenade! Så inte skulle det vara några problem för oss som skulle med tågen från Alvesta sen. Nu väntade tågen så fint in oss där (uppfatta mig inte fel, det är jag välidgt glad för, men verkligheten är ändå en annan), och ännu mer problem skapades för de som skulle med tåg vidare från stationer efter vägen.

Det är fint av er SJ, att ni har sådant hopp om att era förseningar passar ihop med alla andra förseningar på tågen. Har eran personal nu blivit lika medvetna om era ständiga förseningar som vi som åker är?

Många av era problem hade inte stört nämnvärt, om det händer några gånger, ni är ju ändå inte mer än mänskliga, men sen jag flyttade ner till Växjö i början av september så har jag inte varit i tid till Alvesta en enda gång (under sommaren fungerade det i majoriteten av fallen, i alla fall till Växjö, därifrån verkade det lite mer problematiskt). Och det är ofta på samma sträckor som det är problem, om än problemen skiftar från gång till gång.

mvh Sanna Johansson, en mycket frustrerad tågresenär

Öppet brev till SJ

Hej SJ!

Jag tänkte börja med att kort berätta om min tågåkarresa med er. Först tänkte jag nämna vilka sträckor som jag vanligtvis åker och har åkt.
Karlstad - Göteborg
Karlstad - Stockholm (klivit av i Katrineholm för att åka vidare till Linköping majoriteten av gångerna)
Linköping - Stockholm
Linköping - Växjö
Och självklart alla sträckor åt andra hållet.

Förra vintern träffade ni ett riktigt lågvattenmärke i min tågåkarresa. Jag pendlade ungefär två gånger i veckan under halva november och halva december mellan Linköping och Stockholm, och jag tror inte jag var i tid en enda gång. Det samma gällde när jag skulle från Karlstad till Linköping, och vissa gånger kom flera timmar försenat. Det oftast på grund av det enkelspår som är i närheten av Degerfors, där ledningarna har blivit neddragna ett antal gånger, och man har fått stått några timmar. Vore det inte bra att komma på en bra lösning där, då det ändå är en ganska tungt trafikerad sträcka?
Vore inte en upprustning av järnvägen runt omkring i Sverige rent generellt en bra idé? Vi har ju inte gjort så där jättemycket åt den på väldigt länge, och det skulle verkligen hjälpa er och resten av kollektivtrafiken att få ett ansiktslyft.

Jag vet att ni tidigare har haft det ganska bra ändå, när ni har haft monopol på tågtrafiken i Sverige, men så är det inte längre. Nu har nya tågkompani kommit ut på marknaden och ni har fått konkurrens.
Rent teoretiskt så bör ju det ha varit en fantastisk möjlighet att återupprätta ert lite skamfilade rykte som ni har skaffat er de senaste åren med försenade tåg, otrevlig personal och andra problem som har uppstått i samband med era tågresor.

Jag förstår också att ni, som alla andra blir helt handlingsförlamade när det kommer snö på vintern i Sverige, det har vi ju aldrig haft förut.

För att komma tillbaka till verkligheten.
Snö kommer det varje år.
Mycket också.
Det är inte något nytt, och att spendera pengar på extra personal som kan berätta att tåget är sent istället för att lägga de pengarna på att hyra in snöröjare ser jag som befängt, och totalt idiotiskt. Och om det nu är så att ni hunnit få bort snön så är fortfarande majoriteten av tågen på vintern kraftigt försenade, förra vintern var många av tågen försenade på grund av att vagnarna var kvar vid vagnsstallarna.

Ni verkar ha svårt att kommunicera med varandra runt om i Sverige också. I dagens samhälle där nästan varje människa i myndig ålder har en mobiltelefon så borde det ju inte vara jättesvårt att ringa och höra med varandra. Eller ni kanske fortfarande använder brevduvor? Ja det är kanske bättre för miljön på det sättet.

Nej SJ. Enda orsaken till att jag fortfarande betalar pengar för att åka med er är för att det är opraktiskt med bussar där jag bor nu, och dit jag ska när jag reser. Att man ska behöva att vara försenad med lika lång, eller längre tid, än den sträckan man ska resa känns inte som en okay deal, speciellt inte för de hutlösa priser som ni tar ut på era biljetter.

mvh Sanna Johansson