onsdag 9 mars 2011

#1 - Mej, en presentation! Vad gör jag? Vem är jag? Vad tycker jag?

Hej!

Ja, vi börjar väll från början då. (For you who are from English speaking countries, use Google translate, but I might do this in English sometime too! I haven't decided yet...)

Jag heter Sanna och sköter om den här bloggen. Jag är just nu 22 år gammal, fyller 23 i höst. Jag bor i Torsby i Värmland, och pluggar för tillfället filmvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö, dit jag kommer att flytta snart.

Jag har en ganska liten familj som jag umgås med (tänker inte rabbla upp hela, bara de jag ser mest). Två bröder, en mormor och föräldrar.
Jag bor förtillfället själv på 44 kvadrat (när jag inte våldgästar min pojkväns lägenhet i Linköping) och börjar tycka det är lite trångt, så därför flyttar jag till 22 kvadrar i Växjö.

Som sagt, har en pojkvän, han heter Jonatan och jobbar/forskar inom saker jag inte förstår. Det enda jag fattar är att han forskar. Jag tycker det är luddigt.

När jag har tid över gör jag saker som att fotografera, rita, skriva, läsa och se på film.

Jag är också en "football junkie", och har varit jättelänge även om jag inte tränar själv längre, och jag följer det bästa laget någonsin: Arsenal F.C!
Jag följer dem i vått och torrt, och funderar på om det är värt det att skaffa TV bara för att kunna följa dem när jag bor i Växjö. Nu är jag väldigt nöjd att ALL fotboll går på Viasat, nu kan jag se FA-cupen, ligacupen, Champions League OCH Premier League på samma kanal, och inte vara hos mormor ibland, och åka hem ibland!

Andra av mina hobbys är kampsport och budo. Jag tränar både aikido och Kali Sikaran, och tvingar herrn i förhållandet att lära mig Brazilian Ju-jutsu! Fast det var krångligt...

Jag har väldigt lätt för att bli besatt av saker... Exempelvis vampyrer, Johnny Depp, böcker, fantasy, maträtter och så vidare.

Jag är vegetarian och har varit så i åtminstone tre år, men det är betydligt längre sen än så som jag åt rött kött och kyckling... Fisk var det sista jag slutade äta.
Orsaken?
För att jag anser att det här odlandet av djur är fel, speciellt odlandet av fisk, där man lika gärna kan äta grönsaker för att det inte finns nån fisk kvar i fisken.

Jag har jättedålig humor (tycker de flesta), men jag garvar i alla fall ihjäl mig och tycker jag är jättefyndig. Jag älskar att prata, men är ganska blyg och att stå och prata inför folk live kommer jag aldrig att tycka om. Jag läspar aningen och det blir värre när jag är exalterad eller pratar fort... Än värre blir det när jag är/gör både och!

Jag har ganska mycket åsikter, och kan lätt bli arg när någon säger emot mig, eller inte håller med, men jag kan också vara vuxen nog att ändra mig om någon visar att jag har riktigt fel, eller jag kan erkänna att det jag en gång tyckte har utvecklats utefter att jag fått mer information eller fördjupad kunskap. Dock har jag problem med folk som försöker bossa över mig, eller köra med mig. Jag är en egen individ och jag gör som jag vill, skulle jag göra ett misstag så har jag lärt mig, men jag behöver inte folk som säger åt mig vad jag får göra eller som försöker trycka ner mig av orsaker som att de är äldre, "smartare", och så vidare.

Jag är väldigt analytisk, men inte så strukturerad. Jag försöker att låta saker hända mer av en orsak, och jag vet alltid allt!
Gör jag inte det?
Då tar jag reda på det.
Jag avskyr att inte veta allt!

Så, då kanske ni vet lite mer om mig!

1 kommentar:

  1. Haha okej två saker nu då, för det första... Hurra för att jag inte är den enda som inte förstår vad pojkvännen håller på med! Tog mig åtminstone ett år innan jag överhuvudtaget visste vad linjen min pojkvän läste hette, efter det var det bara att hoppas på att ingen frågade vad det innebar...

    Nummer två... Heja Arsenal ;) min pappa är ett stort fan så nog blir man påverkad när man själv tränat fotboll i kopior av deras matchställ :)

    Ja besattheten känner jag också igen mig i... Undra om det har något med namnet att göra? Eller om det är något som är vanligt bland folk som läser skräck och romantik? :P

    Förresten (när jag ändå håller på och trackar dig) skönt att höra att jag inte är den enda som under denna livstid inte varit sugen på att fylla 20 :P ingen av mina kompisar hänger med på mina domedagsteorier, de är konstigt nog glada över att fylla 20? Jag menar... Efteråt kan man väl vara nöjd och glad men inte innan ;)

    SvaraRadera