Jag är väldigt glad över att jag slipper använda min egen telefon i jobbet. Dock har det sina nackdelar att använda en telefon som någon annan använt förut.
Ett par roliga saker i form av SMS och samtal har jag fått som inte på några sätt är relaterade till mitt arbete, utan felrigningar från folk.
Det första var ett SMS från en mor som hade försökt att få tag i min sambo för hon behövde barnvakt. Mej veteligen så har jag och Jonatan inga gemensama vänner som har barn (och båda våra telefonnummer).
Sedan har jag fått några udda samtal.
En kvinna ringde och frågade om min arbetsplats existerade över huvud taget.... Och sen den beskärda delen med folk som ringer med okänt nummer, vägrar lämna något meddelande och sedan inte ringer tillbaka (så så akut kan det ju inte vara).
Idag kom dock det roligaste samtalet hitills.
*telefonen ringer sin trudelutt*
Jag: Ja, hallå?
Random kvinna (som börjar prata innan jag hunnit svara ordentligt): Hej, jag trodde du hade ringt Robban om (...) (resten försvann när min hjärna försökte identifiera rösten och denna mystiska Robban.
Jag: Vad gäller det här?!
Random kvinna: Vem är det här?
Jag: Sanna Johansson.
Random kvinna: Om man svarar med sitt namn, så vet man vart man har kommit.
Jag: Om man ser till att slå rätt nummer vet man också vart man har kommit. (sen hade jag gärna velat lägga till: och presentera sig när man ringer kan också vara en fördel).
Dock kan jag inte svära på att hon hörde det där sista (men jag hoppas det), för när hon insåg att jag inte kände någon Robban, och då heller inte ringt till denne mystiske man, så lade hon kvickt på luren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar