torsdag 13 september 2012

Är det verkligen så förvånande?

DN Debatt tar idag (bland annat) upp ämnet att dåliga matvanor har blivit ett folk hälsoproblem i Sverige.

De hade gjort en undersökning med 2000 personer, och även om jag anser att det kanske är lite för få människor, och under för kort tid (4 dagar), så skrämmer resultaten mig:
• Åtta av tio äter för lite frukt och grönt.• Sju av tio äter för lite fisk.• Nio av tio äter för lite fullkorn.• Åtta av tio äter för mycket mättat fett.• Fyra av tio äter för mycket socker.• Sju av tio äter för mycket salt.
Det här är inte bra någonstans.

Vad jag däremot reagerar mest på är att vi inte försökt göra något åt det tidigare, utan suttit och väntat på att det ska hända, trots att det väldigt uppenbart har varit en pågående trend över hela världen att vi blir fetare och fetare.

Tydligen så är det bland de unga som trenderna är störst. Det dricks kopiösa mängder läsk, äts pizza och annan snabbmat och så vidare. Det här känns ju dock som att problemet kommer från att ungdomarna i yngre åldrar blir introducerade till sådan här mat. Jag tror att orsaken till att man ens tänker tanken på att ge snabbmat (och annat skräp som godis och läsk) beror på att föräldrarna är så stressade så att de tar den lätta vägen. Man hinner helt enkelt inte att laga ordentlig mat.

Enligt artikeln så verkar dock vissa livsmedel ha fått ett uppsving. Mycket beroende på LCHF och andra dieter. Vad många verkar ha missat, och som vi kan räkna ut i artikeln är att många tror att det är dyrt att äta hälsosamt:
"Generellt äter personer med låg inkomst mer godis och snacks men mindre grönsaker " 
Men så är inte fallet. Grönsaker är inte jättedyrt. Godis, halvfabrikat och snacks är vad som är dyrt att köpa.
Enligt artikeln ser våra matvanor i Sverige just nu ut såhär:

"Vi äter mer fisk och skaldjur, konsumtionen har ökat med cirka 30 procent bland kvinnor och med hela 60 procent bland män. Tre gånger så många väljer flytande margarin eller olja till matlagning jämfört med 1997. Men användandet av smör har också ökat. 
Vi äter mindre potatis än tidigare. Däremot ökade konsumtionen av ris och pasta under 90-talet, för att sedan ligga kvar på samma nivå. Vi äter ungefär lika mycket bröd som tidigare. Vi äter ungefär lika mycket socker som tidigare, men sockerkällorna varierar – unga väljer läsk och godis medan äldre väljer kaffebröd och efterrätter. Konsumtionen av pizza och paj har ökat."
Jag förespråkar aldrig att man ska ta bort en av protein, fett eller kolhydrater från kosten, men alls kroppar är olika och mår olika bra av olika mängder. Själv blir jag dåsig och trött av för mycket protein. Om jag också stoppas i mig för mycket protein tar det väldigt lång tid innan jag blir hungrig igen, och då äter jag inte lagom mycket under en dag, plus att jag lättare ökar i vikt. Däremot kolhydrater (ej från socker) mår jag bra av, och jag kan mycket väll behålla eller gå ner i vikt trots att jag äter mycket kolhydrater.

Däremot så förspråkar jag att man tar bort (eller åtminstone drar ned radikalt på konsumtionen) läsk, godis, snacks, snabbmat (det är lika lätt att göra pizza hemma, och mycket godare) och alkohol från sin diet om man vill gå ner i vikt. Det är egentligen så lätt som kcal in - kcal ut om man vill gå ner i vikt, men man måste också vara noga med vad man äter, då vissa av de sjukdomar som räknas upp i artikeln också kan drabba de som är smala. Att vara smal är ingen garanti för att man är frisk, men att vara hälsosam är.

Men jag undrar fortfarande på hur det har kommit lite som en chock att vi blir fetare?

Om man ska vara seriös i ett engagemang mot fetmaepidemin så krävs det ordentliga tag. Man måste få bort det som inte är bra från marknaden, eller göra det oattraktivt. Men hur lätt är det att smälla igen alla pizzerior och se till att föräldrarna har tid att laga mat till sina barn med hur samhället ser ut idag?

Nummer ett som man borde göra det är att som förälder ta ett ansvar. Man måste lära sig om nyttig mat och träning.
Som nummer två måste man se till att involvera barnen i tidig ålder i matlagandet, så att de skaffar sig bra vanor när de blir stora. Tänk på att det man lär barnen att äta som små, det är det de kommer att äta som vuxna sen.
Som nummer tre (och som jag ser som nästintill omöjligt) är att få bort de dåliga produkterna från marknaden. Göra dem otillgängliga. Höja priserna skulle vara en bra idé, men här kommer ju det största problemet: industrin. Företagen vill tjäna pengar, och nu för inte alls så länge sedan så sänktes ju priserna på skräpmat.

Vi behöver för det första uppdatera de kostråd som Livsmedelsverken ger ut. De är inte längre helt aktuella och väldigt genrealiserande. Man behöver som sagt äta både kolhydrater, protein och fett, men man får vara noga med varifrån de kommer. Det här behöver man lära barnen från tidig ålder. Större grönsaks- och fruktbord i skolorna. (Helst gärna också bättre kvalité på maten! Mer råvaror av bra kvalité där näringsämnena finns kvar!).

Jag menar inte att man bara kan knäppa i fingrarna, så är allting löst, men det här är vad jag anser behöver att göras om man kunde gå in och ändra världen.

Målet är ju ändå att alla ska äta hälsosamt, må bra, röra på sig och njuta av livet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar